evelsjo.blogg.se

Jag inleder 2015 med en förkylning och en rätt rastlös kropp som inte vill ha annat än träningsvärk. Men, jag är inte bitter eftersom jag redan är på bättring. Kan inte sluta proppsa alla till att käka vitaminer och vettig mat och träna lite - man är sjuk typ högst fem dagar två gånger per år. Hur jävla fantastiskt? 

Så för att fira min återhämtning tog jag mig årets sista promenad. Ni kan tänka er, att för två dagar sedan (blir alltså måndag jag menar) var det -18' när jag klev upp och idag, +3,4'. Inte är det då bara jag som kan lida av beslutångest... Me, vad innebär det? Jo, att all snö har blivit till ett typ av transparent glidmedel för allt typ av gummi. Visserligen är det grusat på sina ställen, men det hjälper inte min höft från att påminna mig om min biologiska klocka och det faktum att jag inte blir yngre..(fortfarande inte bitter) 

Mitt minspel längs trottoarkanten imorse var väl kanske inte sådär graciöst som jag hade hoppats på, inte heller mina spontana OOH och IIH varje gång jag gled lite med fötterna. Som en liten människobambi kände jag mig. Rätt roligt, för jag ska vara ärlig och erkänna, jag skra..nja, fnissade även åt spektaklet Evelina som var ute på motionsrunda för första gången på MÅNGA dagar, hör och häpna ända sedan julafton.  

 

Men mina vänner, jag inleder som sagt var 2015 med en liten nasalare röst än normalt och jag önskar er ett riktigt gott slut på 2014. 

Ha kul hej!