evelsjo.blogg.se

Det är upp till dig och ingen annan hur du ska leva ditt liv. Vilken typ av tankar du ska ha, vilken drivkraft du tar dig an i utmaningar, om du ens tar dig an en utmaning... Det är ditt ansvar och ingen annans att du ska ha en bra dag på jobbet, en god och kreativ middag med din sambo, ett jävla mördarpass på gymmet som får Hulken att bli rädd eller bara kunna gå till sängs inför natten och känna dig stolt, nöjd och glad över att du är du. 

 

Omge dig själv med människor som lyfter dig högre och får dig att skina även i de mörkaste av dagar. Att vara ensam i världen är inte en lösning på vad jag menar, men det finns ett (vad jag vill kalla) grundansvar hos alla. Ett ansvar mot sig själv, att hedra och tycka om vad man gör. Annars kommer det bara gå utför och mest troligt kommer den som står bredivd och tvingas titta på åka med ner i vakumet. 

 

Livet består till 90-95% av ren vardag. Vore det inte roligt om man kunde njuta av den? Jag tycker inte att jag egentligen behöver skriva så mycket i ämnet, för jag tror alla håller med mig. Jag tror även att alla som håller med mig, hatar måndagar och längtar till de två lediga dagarna som vi vackert vill kalla helg, har lättare att klaga på maten än brainstorma och komma på något nytt i köket, svär när det snöar i april och gråter över en grön gräsmatta på jul. Längtar så mycket till semestern att man glömmer bort att den är fyra veckor av årets 52, klagar på övervikt och beställer pizza till middag och hatar träningstrenden som presenteras i media för många gånger per dag. Finner sig i att vara missnöjd på grund av misstro till den erbjudna lösningen, i allt. 

   Tyvärr så kan stycket av missnöje och negativitet bli riktigt långt.. 

Men det kan även det positiva bli..

Jag väljer att älska mitt liv i nöd och lust. För jag är jag. Och jag lovar mig att jag är värd det.

Jag är värd en kamp. 

För när jag har vunnit. Då finns ingenting annat än styrka.

Styrka till min vardag och till mitt liv. 

För jag är värd det. 

En kamp.